Världen blir alltmer elektrifierad

Efterfrågan på el ökar kraftigt och blir allt viktigare för ekonomisk tillväxt och energisäkerhet globalt, särskilt i länder och regioner som är beroende av import av fossila bränslen. Förnybar energi fortsätter att byggas ut och kommer att vara den dominerande källan till el 2035, driven av sol- och vindkraft och möjliggjord genom utbyggnad av elnät och lagringslösningar som batterier.

Detta är de viktigaste trenderna i Statkrafts rapport Green Transition Scenarios 2026, som utforskar fyra möjliga scenarier för det globala energisystemet fram till 2050.

– I en turbulent värld präglad av ökande geopolitiska spänningar, handelshinder och stora regionala skillnader blir el i allt högre grad grunden för konkurrenskraft, energisäkerhet och industriell tillväxt, säger Torjus Folsland Bolkesjø, chef för Global Energy Drivers på Statkraft och medförfattare till rapporten.

Även om rapportens scenarier skiljer sig avsevärt åt när det gäller takt, kostnader och geopolitisk utveckling pekar de mot samma långsiktiga slutsats: El kommer att spela en avgörande roll i den globala ekonomin. Den globala elanvändningen ökar med 50 till mer än 100 procent fram till 2050. Samtidigt bromsar ökningen av den globala energianvändningen in när elfordon, värmepumpar och annan elektrisk teknik ersätter mindre effektiv användning av fossila bränslen.

– Nästa fas i energiomställningen handlar inte bara om att bygga ut mer förnybar elproduktion. Det handlar om att använda den rena elen och samtidigt utveckla de elnät, lager och den flexibilitet som krävs för att kraftsystem med en allt högre andel förnybar energi ska fungera. Länder som lyckas elektrifiera sina ekonomier samtidigt som de bygger ut den inhemska produktionen av förnybar energi blir mindre beroende av import av fossila bränslen. Detta stärker energisäkerheten och industrins konkurrenskraft, säger Bolkesjø.

El är effektivare än fossil energi

Elfordon och värmepumpar kommer att användas i större skala och utnyttjar energin betydligt effektivare än fossilbaserade alternativ. Elfordon använder 60–90 procent mindre energi än fordon med förbränningsmotorer, medan värmepumpar kan minska energianvändningen för uppvärmning med 50–80 procent.

– När vi ersätter fossil energi med effektiva elektriska lösningar får vi mer transport och värme från varje energienhet. Det minskar den totala energianvändningen, utsläppen och kostnaderna, säger chefsanalytikern och medförfattaren till rapporten, Mari Grooss Viddal.

1,5-gradersmålet verkar vara utom räckhåll

Statkrafts scenarier visar att de globala energirelaterade CO₂-utsläppen är nära sin topp och kommer att minska fram till 2050. Minskningen varierar dock från 20 till 56 procent jämfört med dagens nivå, beroende på takten i elektrifieringen, utbyggnaden av förnybar energi och klimatpolitiken. Inte ens det grönaste scenariot är i sig tillräckligt för att nå 1,5-gradersmålet, medan det sämsta scenariot pekar mot en temperaturökning på under 2,7 grader, med 67 procents sannolikhet, om utsläppsminskningarna inte intensifieras efter 2050.

Framstegen fortsätter i Europa

Rapporten lyfter fram Europas framsteg i utbyggnaden av förnybar elproduktion, samtidigt som elektrifiering, nätutbyggnad och systemintegration identifieras som de kommande stora utmaningarna i omställningen av hela energisystemet.

Förnybar energi stod för 48 procent av EU:s elproduktion 2025, jämfört med 38 procent 2021. EU importerar dock fortfarande 57 procent av den energi som används, vilket gör att energisäkerhet och konkurrenskraft fortsatt står högt på den politiska dagordningen. Samtidigt minskar elektrifieringen energibehovet eftersom den är effektivare än fossil energi.

– Frågan för Europa är inte längre om förnybar energi kommer att spela en större roll. Utmaningen är att bygga ut elnät, ellagring och flexibilitet tillräckligt snabbt för att stödja en alltmer elektrifierad ekonomi, säger Viddal.

Datacenter och artificiell intelligens

Artificiell intelligens driver en snabb ökning av antalet datacenter och elanvändningen. Fram till 2050 står datacenter för 6–9 procent av EU:s totala efterfrågan på el i våra scenarier. Samtidigt är utvecklingen osäker och kommer att bero på bland annat hur snabbt AI tas i bruk, mer energieffektiva chip och programvaror, tillgång till elnätet och lokal acceptans.

– Artificiell intelligens kan bli en betydande ny drivkraft för den globala efterfrågan på el. Samtidigt kan effektivare teknik dämpa ökningen. Takten i utbyggnaden av ny elproduktion och nätkapacitet blir avgörande för var och hur snabbt nya datacenter etableras, säger Bolkesjø.

Det nordiska elsystemet går mot ett minskat elöverskott

Det nordiska energisystemet blir mer elektriskt och effektivt i samtliga scenarier. En avgörande utmaning är timing. Under de nästkommande åren förväntas efterfrågan öka snabbare än nätkapaciteten och ny kraftproduktion byggs ut. Detta förväntas leda till att den nordiska kraftbalansen tightas till fram till 2030-35 när ny kapacitet gradvis återställer ett solitt elöverskott. Vid 2050 kommer el att stå för 52-63% av den totala energin, medan den nordiska efterfrågan på el stiger med mellan 30-85% och elproduktion med 25-80%.

Tillförseln av förnybar energi är idag förhållandevis långsam medan efterfrågan på ny elproduktion ökar. Förutom begränsad ny produktion från uppgraderingar av vattenkraftverk är landbaserad vindkraft den mest konkurrenskraftiga och skalbara teknologin för Norden.

I två av scenarierna fortsätter vattenkraft att vara den största kraftteknologin från idag fram till 2050. I det grönaste scenariot har vindkraft gått om vattenkraften. Kärnkraft ökar mellan 32-63% till 2050, till följd av livstidsförlängningar på existerande reaktorer och statliga stödåtgärder för ny kärnkraft i Sverige.

Då efterfrågan förväntas öka snabbare än utbudet finns det en risk att det nordiska elsystemet blir mer sårbart för vädervariationer, marknadschocker, priser på anslutna marknader och importberoende under vissa perioder. Analysen visar att under flera väderårsimuleringar kan Norden bli en nettoimportör av el fram till 2035 när balansen väntas återställas.

Om Statkrafts Green Transition Scenarios:

Energirapporten Green Transition Scenarios innehåller prognoser för energiomställningens utveckling från 2026 till 2050 i fyra scenarier, med fokus på globala, europeiska och norska perspektiv. Rapporten publiceras årligen och bygger på insikter och analyser från Statkrafts experter som arbetar med energiinfrastruktur, analys, system och handel i fler än 20 länder.

Läs hela rapporten: Green Transition Scenarios – Statkrafts ledande energirapport om energiomställningen

För mer information:

Presskontakter:

• Lars Magnus Günther, tel: +47 912 41 636, e-post: lars.gunther@statkraft.com
• Marte Lerberg Kopstad, tel: +47 995 22 026, e-post: martelerberg.kopstad@statkraft.com
• Torbjørn Steen, tel: +47 911 66 888, e-post: torbjorn.steen@statkraft.com

eller www.statkraft.com